Ränteprognoser

Ränta är detsamma som pris på pengar. En hög ränta innebär att priset är högt och motsatsen gäller då givetvis för låg ränta. Det är många faktorer som styr räntan och teoretiskt sett finns det ingen som är viktigare än de andra. Emellertid finns det vissa kategorier av räntor som har en lite speciell status där vissa faktorer väger betydligt tyngre än andra. Riksbankens så kallade reporänta är en sådan. Den bestämmer visserligen också priset på pengar, men inte på samma sätt som långivarnas ränta för exempelvis privatlån och bolån. Den har också makroekonomiska funktioner som styr hela den svenska ekonomin.

Så här fungerar riksbankens reporänta

Riksbankens reporänta bestämmer priset som de banker som har rätt att vända sig direkt till centralbanken ska betala för att låna till löpande likviditet. Räntan bestämmer också vilken avkastning bankerna kan få vid placering av överskottslikviditet hos centralbanken. Är räntan till exempel 1% för utlåning ska banker som Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken betala 1,00/365 i ränta per dag på de pengar som lånas.

Genom att centralbanken genom sin räntesättning kan styra över bankernas likviditet kan den också påverka marknadsräntorna och, som en följd av detta, också alla räntor som vi konsumenter kan komma i kontakt med, både låneräntor och intäktsräntor.

Några exempel på kostnader som indirekt styrs av Riksbanken är:

• Boräntor
• Räntor på blancolån
• Räntan på CSN-lån
• Sparräntor
• Schablonskatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Det är framför allt låntagare av bolån som påverkas mest vid en höjd reporänta, då en liten procentuell utveckling innebär många tusen kronor. Den ökade kostnaden för ett blancolån blir dock inte lika märkbar och de flesta blancolån har en fast ränta som inte påverkas av ränteutvecklingen.

Inflationsmålet är centralt

Riksbankens viktigaste mål är att verka för att inflationen hålls på en låg och stabil nivå. Idén är att ekonomin kan utvecklas på det mest gynnsamma sättet om inflationen ligger på omkring 2% per år. Det är konsumentprisindex, det vill säga hur priset på en korg av konsumentvaror utvecklas, som utgör själva basen för denna beräkning.

Om inflationen är för låg har Riksbanken möjlighet att bland annat sänka styrräntan för att på så sätt göra det billigare att låna. Billigare lån tenderar att uppmuntra till investeringar, vilket i sin tur får inflationen att ta fart. Om inflationen i stället är hög kan Riksbanken sänka styrräntan för att, som det populärt heter, kyla av ekonomin.

För att kunna vara beredd på vilka åtgärder som behöver vidtas på sikt gör Riksbanken regelbundet en analys av en rad olika faktorer. Förutom den faktiska inflationen tittar man på arbetslöshet, orderingång i industrin, hur räntan ser ut i andra länder, bostadsmarknaden, hur BNP utvecklas, med mera. Utifrån en prognosticerad bild av framtidens inflation görs sedan löpande justeringar i reporäntan.

Riksbankens ränteprognoser kan följas på Riksbankens webbplats. Här presenteras ränteprognosen för de kommande tre åren både i grafik med osäkerhetsintervall och i tabellform. Viktigare än själva bilderna och tabellerna är emellertid vad riksbankschefen skriver om den framtida räntebanan. Utifrån det går det att ganska enkelt göra kvalificerade gissningar kring hur styrräntan och därmed bland annat boräntorna kommer att se ut om ett år. Ränteprognoserna uppdateras efter varje så kallat penningpolitiskt möte.

Att använda prognoserna för billigare lån

Den som följer ränteprognoserna som riksbanken publicerar med jämna mellanrum kan använda informationen för att ta väl underbyggda beslut kring när och hur man ska låna.

Andra investeringsmetoder: