Ränteutveckling

Riksbankens styrränta, de allmänna marknadsräntorna och boräntorna går upp och ner mellan åren. Utvecklingen är emellertid samtidigt cyklisk och trendföljande, så en sänkning eller höjning kan inte gärna följas av en mer eller mindre omedelbar rörelse åt motsatt håll. Nedan kan du läsa mer om hur styrräntan har utvecklats år för år samt något om hur utvecklingen för boräntor följer Riksbankens beslut.

Stora omvälvningar de senaste åren

Det senaste decenniet har vi fått uppleva en veritabel berg-och-dal-bana på räntemarknaderna. Under 2007 och första delen av 2008 fanns risk för överhettning i ekonomin och styrräntan höjdes därmed löpande. Därefter kom emellertid finanskrisen och det blev nödvändigt att snabbt sänka styrräntan för att mildra effekterna av krisen. På bara några månader sänktes räntan med över fyra procentenheter. Vid det penningpolitiska mötet i september 2008 höjde Riksbanken med 0.25 procentenheter till 4,75%, men redan i april 2009 var räntan nere på 0,50%.

Åren 2010-2011 följde sedan små och gradvisa höjningar, men i början av 2012 ansåg Riksbanken att sänkningar var nödvändiga för att sätta fart på inflationen. I oktober 2014 var reporäntan 0,00% och i februari 2015 uppstod det historiskt unika läget att styrräntan blev negativ.

Reporäntans utveckling under tidigare år

Även om vi under det senaste decenniet har fått se relativt höga styrräntor är siffror på upp emot 5% blygsamma jämfört med hur det såg ut på 1980-talet och 1990-talet. När verktyget reporäntan infördes 1994 var räntan 6,95%. Därefter följde successiva höjningar fram till och med juli 1995 då räntan toppade på 8,91%. Sedan följde successiva sänkningar ända fram till slutet av 1999.

Åren 1999 och 2000 var ekonomin mycket stark och det fanns stor risk för överhettning. För att dämpa denna började Riksbanken vid slutet av 1999 att höja. Höjningen fortsatte fram till september 2001. Efter händelserna i New York den 11 september 2001 gick världsekonomin in i en mycket negativ fas och för att stimulera ekonomin var det nödvändigt för Riksbanken att sänka successivt fram till slutet av 2005.

Nedslag i räntehistoriken 1994-2016

Riksbanken kan ändra styrräntan varje månad, och gör också så vissa perioder då det är lite extra turbulent globalt sett. I nedan tabell kan du följa de övergripande trenderna i ränteutvecklingen mellan 1994-2016. Som jämförelsedatum har vi valt den första noteringen för respektive år. Jämför räntor för att se den stora skillnaden år för år.

Särskilt om boräntor

När det gäller räntor för bolån så finns det fler faktorer än endast den gasande/bromsande effekt som Riksbankens styrränta kan ge. Boräntorna påverkas visserligen i högsta grad av hur styrräntan ser ut, men det finns en rad andra faktorer bankerna måste ta höjd för. En typisk sådan är att banken vill göra vinst på sin utlåning. En annan faktor att ta med i beräkningen är den risk bankerna drar på sig genom utlåningen till konsumenterna.

Dessa faktorer, samt ett antal fler, får till följd att utvecklingen för boräntorna inte kan vara exakt densamma som styrräntan. För det första kommer boräntorna alltid att vara ett par procentenheter högre än styrräntan. Om Riksbankens ränta är 2% kommer alltså boräntorna (snitt för tremånaders rörliga lån) att ligga på omkring 4%. För det andra kommer boräntorna att justeras nedåt eller uppåt före det att Riksbanken sänker eller höjer. Vad centralbanken kommer att besluta om, är sällan någon överraskning, och för att bankerna ska kunna hantera effekterna av höjningen med avseende på risk och avkastning gäller det helt enkelt att ligga steget före.