Så här hanterar Norge ökningen av konsumentlån

Det är inte bara i Sverige som diskussionerna kring åtgärder för att bromsa utvecklingen kring konsumentlån går heta. I vårt västra grannland är utlåningen ungefär lika omfattande och de norska politikerna har dragit igång ett stort arbete för att dels bromsa utlåningen, dels förhindra att privatpersoner försätter sig i ekonomiskt ohållbara situationer för framtiden.

Utvecklingen i Norge påminner mycket om vad som sker på området i Sverige. I Sverige är en ny lagstiftning kring konsumentkrediter på beredningsstadiet. En för långivarna betydligt tuffare reglering kan vara på plats redan andra halvåret 2018.

100 miljarder i konsumentkrediter

Enligt uppgifter från SvD har norrmännen skulder på närmare 100 miljarder från privatlån, kreditkort och andra konsumentkrediter. Motsvarande siffra för Sverige är närmare 200 miljarder. Intressant att notera är att siffran för Norge inte inkluderar lån som fungerar som smslån eller snabblån i Sverige. Sådana lån får nämligen inte marknadsföras i Norge. Ökningstakten i Norge var 17% under 2016 och det finns inga tecken på att den kommer att vara lägre när vi summerar 2017.

Samtidigt är själva totalsumman inget större problem. Totalen för alla konsumentlån utgör endast omkring 3% av den totala lånestocken. Problemet ligger istället i räntenivån för konsumentkrediterna och under 2016 var ungefär var åttonde räntekrona ett resultat av en konsumentkredit.

Ett batteri av åtgärder

De norska politikerna har framför allt fokuserat på utbudssidan. Genom en rad åtgärder för att skärpa reglerna kring marknadsföring vill man helt enkelt göra det svårare för framför allt unga att kunna ta del av erbjudanden om lån utan säkerhet (forbrukslån på norska). Politikerna har också uppmanat branschens aktörer att ta fram egna riktlinjer för marknadsföring av konsumentlån. Ett exempel på en sådan åtgärd är att Finans Norge, som fungerar som branschorganisation för finans, lån och bank i Norge, har beslutat om en riktlinje om att det inte får göras reklam för lån på webbplatser som framför allt besöks av ungdomar och unga vuxna.

Räntetak och kostnadstak

En viktig del i det paket av åtgärder som nu bereds i Sverige handlar om räntetak och kostnadstak för smålån. En sådan reglering utreds nu i Norge. Det är i skrivande stund dock oklart om regler om räntetak och/eller kostnadstak kommer att införas i vårt grannland. Att det i Norge inte finns samma typ av lån med mycket korta löptider som vi har i Sverige talar till viss del mot det. Regler om kostnads- och/eller räntetak enligt den svenska modellen skulle helt enkelt inte ”träffa” särskilt många låneerbjudanden.

Skuldregister

Den kanske mest långtgående åtgärden, och den som har diskuterats flitigast i beredningen av åtgärderna, är den som handlar om ett skuldregister som är gemensamt för alla långivare. Detta skuldregister sjösattes i en första version under sommaren. Tidigare har en viss långivare haft begränsade möjligheter att se vilka engagemang en viss låntagare har hos andra långivare, men med ett gemensamt skuldregister får alla långivare komplett information.

Källa: Artikel hos SvD