Avdragsgilla räntor
Räntekostnader är nästan alltid avdragsgilla. Den här grundregeln innebär att den faktiska kostnaden för ett lån blir mindre än vad utgifterna innebär vid den löpande återbetalningen av lånet. Med andra ord kan man säga att avdragsgilla räntor innebär en rabatt på lån. Det går att dra av lånekostnader för den absoluta majoriteten av lån och krediter, bland annat:
Ett undantag till huvudregeln som är bra att känna till är att räntor som betalas på studielån som CSN-lån inte är avdragsgilla.
Endast räntor kan dras av
Nedan ska vi förklara reglerna kring avdragsgilla räntor i mer detalj, men först måste vi nämna något om avgifter jämfört med räntekostnader. Det är endast själva räntekostnaderna som är avdragsgilla i deklarationen. Avgifter, såsom uppläggningsavgift, aviavgift och förseningsavgift, är det inte. Dessa är nämligen inte hänförliga till återbetalningen av kapitalskulden, det vill säga det belopp man lånar. I stället är de uteslutande till för att bekosta till långivarens administration.
Effekten av denna regel blir vanligtvis mycket liten, oavsett lån. Undantaget är privatlån på beskedliga belopp samt smslån, för vilka avgiften kan vara stor i förhållande till det lånade beloppet. Det ska också sägas att priset för ett smslån hos vissa långivare kan utgöras enbart av en avgift. I sådana fall kan något avdrag inte göras över huvud taget. Majoriteten av långivarna inom denna typ av långivning debiterar emellertid kostnadsränta.
Så här fungerar avdrag
Ränteavdrag innebär, grovt förenklat, att din skatt minskar, förutsatt att du har betalat in skatt från vilken avdraget kan göras. Det krävs att din debiterade skatt helt täcker avdraget – det ska nämligen inte gå att göra en faktisk ”vinst” på att låna. Nedan finner du en beskrivning som illustrerar hur reglerna kring avdragsgilla räntor fungerar:
- De räntor du har betalat in under ett kalenderår kommer att förmedlas till Skatteverket, som fyller i totalen på din deklaration under rubriken kapital. Du behöver därmed egentligen inte hålla reda på dina möjligheter till avdrag över huvud taget.
- Om du har intäkter från räntebärande värdepapper, sparkonton, med mera kommer denna total också att föras in i deklarationen.
- Nettot av intäktsräntor och kostnadsräntor kommer att utgöra grunden för avdrag. Kort sagt: har du betalat mer i räntor än vad du har fått in har du rätt till avdrag
- Du får göra avdrag på din inbetalade skatt med 30% upp till 100 000 kr respektive 21% för belopp varje krona utöver gränsbeloppet.
Du har ett bolån, ett privatlån och ett billån. Under 2016 betalar du 50 000 kr i räntor på dessa lån. Du har samtidigt intäkter på 2000 kr från ett sparkonto och utdelningar i ett par som aktier du äger. Nettot blir 48 000 kr. Ditt avdrag på skatten blir (0,30% x 48 000 kr) 14 400 kr.
Räkna med ränterabatten på dina lån
När du funderar på att ansöka om ett lån kan du med fördel uppmärksamma reglerna om avdragsgilla räntor i dina kalkyler. Samtidigt är det givetvis viktigt att du inte förlitar dig helt på rabatten när du räknar på om du kommer att ha råd med lånet eller inte. Denna grundprincip gäller oavsett du ansöker om ett bolån, ett privatlån eller ett smslån, men effekten av skattereduktionen blir självklart som störst för bolånet.
Du är spekulant på en bostad som kostar 4 miljoner kronor. Med kontantinsatsen på 600 000 kr erbjuds du att låna återstående belopp med tvingande amortering på inledningsvis 2% per år. Banken erbjuder dig en ränta på 2,05%, vilket innebär en månadskostnad på 5808 kr. Skattereduktionen blir preliminärt 1743 kr (5808 kr x 0,30).